Alice Aycock, född 1946, är sedan 1968 bosatt och verksam i New York City. Hon erhöll sin kandidatrexamen efter studier vid Douglass College och sin magisterexamen från Hunter College. Hon representerades av John Weber Gallery i New
York City från 1976 till 2001 och har ställt ut på museer och gallerier både nationellt och i Europa och Asien. För närvarande representeras hon av Marlborough Gallery, New York och Galerie Thomas Schulte, Berlin. Aycock är representerad
i många betydande museisamlingar, bland annat Museum of Modern Art, Whitney Museum New York, Brooklyn Museum, Guggenheim Museum, New York, Los Angeles County Museum, National Gallery of Art, Washington DC, Storm King Art Center,
New York, Pérez Art Museum, Miami, Louis Vuitton Foundation, Paris, Frankrike, Louisiana Museum Humlebaek, Danmark, Museum Ludwig i Köln, Kunstmuseum Basel och Sprengel Museum i Hannover, Tyskland.
Hon har ställt ut tre gånger på Venedigbiennalen, deltagit i Documenta VI och VIII och Whitney Biennalen. Hon har haft tre stora retrospektiva utställningar. Den första organiserades av Württembergischer Kunstverein i Stuttgart 1983
och turnerade till Kunstverein Köln; Skulpturenmuseum Glaskasten, Märl; Haags Gemeentemuseum, Den Haag; Kunstmuseum Luzern. Den andra retrospektiva utställningen med titeln “komplexa visioner” gjordes 1990 av Storm King Art Center
i Mountainville, New York. 2013 arrangerades en retrospektiv utställning av hennes teckningar och skulpturer på Parrish Art Museum i Water Mill, New York tillsammans med Grey Art Gallery i New York City. Utställningen turnerade till
Art- Design & Architecture Museum, University of California, Santa Barbara och Santa Barbara Museum of Art i 2014. En illustrerad katalog med en essä av Jonathan Fineberg producerades och Aycock erhöll utmärkelsen International
Association of Art Critics Award för den utställningen.
Från 8 mars till 20 juli 2014, installerades en serie av sju skulpturer längs Park Avenue i New York City, med titeln ”Park Avenue Paper Chase”, i samarbete med Galerie Thomas Schulte, Berlin. Tre av skulpturerna ur serien visades
därefter i Chicago Lake Front i augusti 2014. Två andra verk ur samma serie ställdes ut i “Beyond Limits: Sothebys ‘ s at Chatsworth” på Chatsworth House, Derbyshire, UK 2013-14. Skulpturen ”Hoop-La” ställdes ut i en stor utomhusskulpturutställning
i Bad Homburg, Tyskland 2015. Museum of Modern Art i New York återskapade hennes skulptur ”Studies for a Town” i utställningen “Here is Every” curerad av Connie Butler 2008-09. Whitney Museum ställde ut ”Untitled (Shanty)” i “Sites”,
curerad av Carter Foster och Gary Carrion-Murayari. ”Clay #2”, som först uppfördes 1971, reproducerades inför den omfattande utställningen “Ends of the Earth: Art of the Land to 1974,” som arrangerades 2012 på Museum of Contemporary
Art i Los Angeles och som därefter turnerade till Haus der Kunst, München. Aycocks tidiga jordkonstverk som ”A Simple Network of Underground Wells and Tunnels”, Low Building With Dirt Roof (For Mary)” och ”the William College Project”,
är placerade i Pennsylvania, New Jersey, och Massachusetts. En permanent rekonstruktion av ett enkelt nätverk. ”A Simple Network of Underground Wells and Tunnels”, från 1975 placerades 2012 på OMI International Arts Center, i Ghent;
New York.
Aycocks har genomfört många storskaliga installationer varav fjorton är permanent placerade på Amerikanska Universitet; ”the Miraculating Machine” på Rutgers University (1982); ”the Solar Wind” på Roanoke College, i Salem, VA (1983/2010);
”The Islands of the Rose Apple Tree” på Western Washington State University, Bellingham (1987); ”Tree of Life Fantasy” på University of Illinois, Urbana-Champaign (1992); ”Summaries of Arithmetic” vid ingången till ingenjörsavdelningen
på University of Michigan i Ann Arbor (1992); ”a Waterwork Installation” på University of Nebraska i Omaha (1993); ”Maze 2000” på University of South Florida, Tampa (2002); ”Starsifter, Galaxy NGC 4314” på Ramapo College i Mahwah,
New Jersey (2005); ”A Startling Whirlwind of Opportunity”, University of Tennessee, Knoxville (2009); ”Entangling/Disentangling Space”, Weber State University, Ogden, Utah (2009); ”Accelerations”, Western Connecticut State University,
Danbury (2010), ”The Butterfly Effect” på Michigan State University (2012), ”Super Twister for University of Cincinnati (2013) och nu senast installerades ”Texas Twister” på Texas State University (2018).
Aycocks offentliga skulpturer återfinns i många större städer i USA. Exempelvis finns permanent placerade verk på the 107th Police Precinct House i Queens, New York: arkitekter Perkins, Eastman (1992); och East River Roundabout (1995/2014),
East River Park Pavilion på 60 th Street i New York City: arkitekter Quennell Rothschild Associates och HOK/TCA. 1996 utförde hon ett verk till stadsbiblioteket i San Francisco; en spiraltrappa som även var funktionell, samt en hängande
skulptur med titeln ”Cyclone Fragment”. Arbetet krävde ett nära samarbete med bibliotekets huvudarkitekt James Ingo Freed of Pei, Cobb, Freed och Partners. Samma år gjorde hon en hängande skulptur till Sacramento Convention Center
i Kalifornien. ”Star Sifter”, en stor arkitektonisk skulptur för Rotundan av Terminal 1 på JFK International Airport slutfördes 1998 och flyttades 2013 till säkerhetskontrollavdelningens ingång på JFK. Andra offentliga uppdrag inkluderar
ett hängande verk på Philadelphia International Airport (2001); en stor utsmyckning av entrén till Fallon Building i Baltimore (2004); ”Strange Attractor” till Kansas City, International Airport (2007); The Uncertainty of Ground
State Fluctuations”, Clayton, Missouri (2007); Ghost Ballet för East Bank Machineworks, Nashville, Tennessee (2008); ”Whirls and Swirls” och ”Vortex on Water”, Central Broward Regional Park County (2008); och ”The Game of Flyers
Part Two”, Washington Dulles International Airport (2012). 2016 slutförde hon ett storskaligt offentligt utomhusskulpturprojekt i Coral Gables, FL, och en 24 meter lång skulptur till entrén av den nya MGM National Harbor, MD. Hon
installerade en skulptur i lobbyn på 50 West, New York, NY i juli 2017. En permanent storskalig installation invigdes vid Pier 27 på Toronto Waterfront under hösten 2017, samt en skulptur till entrén på Capital One’s nya huvudkontor
i McLean, VA i 2018.
I september 2005 publicerade MIT Press konstnärens första inbundna monografi, med titeln Alice Aycock, skulptur och projekt, av författaren Robert Hobbs. Hon har fått flera utmärkelser inklusive fyra National Endowment for the Arts
Fellowships. Aycock var medlem i New York City Design Commission från 2003 till 2012 och hon ingår i General Services Administration’s National Register of Peer Professionals. Hon erhöll ”Americans for the Arts Public Art Award”
2008 för Ghost Ballet för East bank MachineWorks i Nashville, Tennessee. Hon blev invald i National Academy, New York City, 2013. Aycock har undervisat vid ett flertal högskolor och universitet, inklusive Yale University (1988-92)
och varit Director of Graduate Sculpture Studies (1991-92). Hon har undervisat vid School of Visual Arts i NY sedan 1991, och var gästprofessor på Maryland Institute College of Art i Baltimore från 2010 till 2014. International Sculpture
Center utsåg henne till vinnare av ”Lifetime Achievement Award in Contemporary Sculpture” 2018, och hon fick ”Academy of the Arts Achievement Award i Visual Arts from Guild Hall” i mars 2019. En stor retrospektiv separatutställning
med verk från 1971 till 2019 visades på Sprengel Museum i Hannover, Tyskland sommaren 2019. Utställningen på Kungliga Djurgården i Stockholm sommaren 2020 blir hennes solodebut i Skandinavien.
